Mahogany Brown

Den årliga upplagan av Red Bull Music Academy håller på för fullt i London. Red Bull Music Academy är alltså den ambulerande musikskolan, sponsrad av läskmärket, för studenter över hela världen som söker in, som vi skrivit om i det här gamla inlägget i samband med I-F:s föreläsning. Höjdpunkter bland årets föreläsningar har varit Trevor Jacksons (från bland annat Playgroup) som till stora delar handlade om hans skapandeprocess som alltid föddes ur missnöje och hans transformation från grafisk designer av 12 tums omslag till musikant, samt Terre Thaemlitz (också känd som Dj Sprinkles) vars föreläsning handlade mycket om könsroller, färdiga föreställningar om hur saker funkar och hur det var att växa upp som misfit i Springfield, Missouri och lyssna på Devo.



Den absoluta höjdpunkten från i år är absolut Kenny Dixon Jr aka Moodymann (klippet ovan) som gör en av de konstigaste föreläsningar jag någonsin sett på RBMA. Han känns som en blaxploitationfigur hämtad direkt från 70-talet och den känslan förstärks under föreläsningen av att han får sitt hår flätat samtidigt som han dricker Hennesy Cognac. Moodymanns artist persona beskrivs väldigt bra i en youtubeklipp beskrivning som jag saxar här:

"Kenny Dixon Jr. is this a$$hole from Detroit who likes roller skating and makes incredibly house tracks. His smooth, dark, "dubby" style differentiates him from most house from Detroit which sounds more mechanical (Theo Parrish) and the more aggressive Chicago style of house music characterized by Derrick Carter. There are only a couple of artists that have a similar style, older Nick Holder which is characterized by more Latin rhythms and percussion (Singing) and Chez Damier who is longer producing tracks.

Kenny Dixon's dj sets are also pretty ridiculous. When he's not wearing a ski mask or other garment to hide his identity, he has a tendency to stop records while they are playing and talk to the crowd.

Kenny Dixon Jr/Moodymann's tracks are incredibly hard to mix into any set because of how unique the sound is. They just don't fit into an "genres" nicely. That being said, they are probably some of the best tracks ever made."

Jag kan bara säga såhär i efterhand att jag ångrar något enormt att jag inte åkte någon timme tidigare till klubben Cargo i London för ett år sen när jag kom dit för sent och han skulle spela där. Här får ni också ett smakprov på musiken han gör: