youcantdancetothis mix#1

youcantdancetothis mix#1 by youcantdancetothis

children of the sun

Äntligen en ny spottanlista: youcantdancetothis #8

New York, New York

Här är en kommande väldigt lovande dokumentär som heter Downtown Calling som handlar om New Yorks konst och musikscen under den gyllene eran mellan slutet av 70-talet och början på 80-talet.

Handprint

Så här går det till när man handprintar limiterade 12 tums omslag. Firecracker records hittar ni här och Linkwood family här.

Mahogany Brown

Den årliga upplagan av Red Bull Music Academy håller på för fullt i London. Red Bull Music Academy är alltså den ambulerande musikskolan, sponsrad av läskmärket, för studenter över hela världen som söker in, som vi skrivit om i det här gamla inlägget i samband med I-F:s föreläsning. Höjdpunkter bland årets föreläsningar har varit Trevor Jacksons (från bland annat Playgroup) som till stora delar handlade om hans skapandeprocess som alltid föddes ur missnöje och hans transformation från grafisk designer av 12 tums omslag till musikant, samt Terre Thaemlitz (också känd som Dj Sprinkles) vars föreläsning handlade mycket om könsroller, färdiga föreställningar om hur saker funkar och hur det var att växa upp som misfit i Springfield, Missouri och lyssna på Devo.



Den absoluta höjdpunkten från i år är absolut Kenny Dixon Jr aka Moodymann (klippet ovan) som gör en av de konstigaste föreläsningar jag någonsin sett på RBMA. Han känns som en blaxploitationfigur hämtad direkt från 70-talet och den känslan förstärks under föreläsningen av att han får sitt hår flätat samtidigt som han dricker Hennesy Cognac. Moodymanns artist persona beskrivs väldigt bra i en youtubeklipp beskrivning som jag saxar här:

"Kenny Dixon Jr. is this a$$hole from Detroit who likes roller skating and makes incredibly house tracks. His smooth, dark, "dubby" style differentiates him from most house from Detroit which sounds more mechanical (Theo Parrish) and the more aggressive Chicago style of house music characterized by Derrick Carter. There are only a couple of artists that have a similar style, older Nick Holder which is characterized by more Latin rhythms and percussion (Singing) and Chez Damier who is longer producing tracks.

Kenny Dixon's dj sets are also pretty ridiculous. When he's not wearing a ski mask or other garment to hide his identity, he has a tendency to stop records while they are playing and talk to the crowd.

Kenny Dixon Jr/Moodymann's tracks are incredibly hard to mix into any set because of how unique the sound is. They just don't fit into an "genres" nicely. That being said, they are probably some of the best tracks ever made."

Jag kan bara säga såhär i efterhand att jag ångrar något enormt att jag inte åkte någon timme tidigare till klubben Cargo i London för ett år sen när jag kom dit för sent och han skulle spela där. Här får ni också ett smakprov på musiken han gör:

Det kungliga bröllopet

Jag vet inte om SVT någonsin gjort ett mer olämpligt låtval än till trailern ovan. Musiken kommer från soundtracket till filmen The Mack från 1973 med låten I Choose You som framförs av Willie Hutch. Filmen handlar om huvudpersonen Goldie som åker fast som biltjuv och efter en tid i finkan bestämmer sig för att bli en hallick. Prostitution är filmens centrala tema eller "pimpology" som rapparen Too Short uttrycker det i dokumentären American Pimp. Låten i sig handlar om när en kvinnlig sexarbetare ska välja sin hallick. Nedan kan ni se ett kort klipp från filmen där låten förekommer.

Bela Lugosi is dead

Låter som en lovande plot till en film: "The Egyptian vampire lady Miriam subsists upon the blood of her lovers. In return the guys or girls don't age... until Miriam has enough of them"

Universal Techno

Jag nämnde i inlägget i söndags att den holländska elektroniska musikscenen hämtade mycket av sin inspiration från Detroits technoscen. Så som uppföljning tänkte jag bjuda på den franska dokumentären Universal Techno från 1996 om just Detroits technoscen. Det här är helt klart en av de bättre musikdokumentärer jag sett. Vi får bekanta oss med nyckelpersoner inom scenen så som Juan Atkins, Derrick May, Kevin Sanderson och Mad Mike. Vi får också en inblick i staden Detroits förhållanden som lett till ett kreativt klimat samt alla förgreningar som spridit sig ända till Japan och Europa.

singe-linge-lisco-disco

When I Sold My Soul to the Machine

Av en slump så hittade jag den här dokumentären på youtube som behandlar den holländska elektroniska musikscenen som växte fram kring de eget regelbundet arrangerade festerna Acid Planet Parties och Squat Parties under första halvan av 90-talet. Dessa hämtade sin inspiration från Underground Resistances DIY-mentalitet i Detroits technoscen som gick ut på att man gör sin egen musik och arrangerar sina egna fester. Vi får bekanta oss med bland annat Syncom Data, Guy Tavares, Alden Tyrell och Dj Technician. Förutom musikinslagen så är det rätt underhållande att se en bitter I-F som pratar om utanförskapet från resten av samhället med julfirande och allt vad det innebär.